![](data:image/svg+xml,<svg display="block" id="2531834213" role="presentation" viewBox="0 0 36 36" xmlns="http://www.w3.org/2000/svg"><path d="M 8.667 0 L 8.667 26 M 17.333 0 L 17.333 26 M 2.889 0 L 23.111 0 C 24.707 0 26 1.293 26 2.889 L 26 23.111 C 26 24.707 24.707 26 23.111 26 L 2.889 26 C 1.293 26 0 24.707 0 23.111 L 0 2.889 C 0 1.293 1.293 0 2.889 0 Z" fill="transparent" height="26px" id="lW5iyUDYU" stroke-dasharray="" stroke-linecap="round" stroke-linejoin="round" stroke-width="1.5" stroke="rgb(0, 0, 0)" transform="translate(5 5)" width="26px"/></svg>)
Vad är anbudsutvärdering?
Anbudsutvärdering är när den upphandlande organisationen jämför de anbud som uppfyller kraven för att avgöra vilket som är det ekonomiskt mest fördelaktiga. Utvärderingen ska följa de tilldelningskriterier och den utvärderingsmodell som angetts i upphandlingsdokumenten.
Hur går anbudsutvärderingen till?
Myndigheten kontrollerar i regel först att anbudsgivarna inte ska uteslutas, att de uppfyller kvalificeringskraven och att anbuden uppfyller alla obligatoriska krav (ska-krav). Därefter utvärderas de anbud som återstår mot tilldelningskriterierna för att hitta det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.
Över tröskelvärdena ska myndigheten utgå från en av tre utvärderingsgrunder: bästa förhållandet mellan pris och kvalitet, kostnad eller pris. Väljs pris och kvalitet ska det framgå hur kriterierna viktas mot varandra, till exempel 30 procent pris och 70 procent kvalitet, eller i vilken prioritetsordning de gäller. Vid kostnad kan myndigheten räkna på hela livscykeln, inte bara inköpspriset. Vid pris ska det framgå vilka volymer priset beräknas på, till exempel totalt, per månad eller per timme.
Får myndigheten ändra utvärderingen efter att anbuden kommit in?
Nej. Tilldelningskriterier, viktning och utvärderingsmodell ska vara bestämda och framgå av upphandlingsdokumenten innan anbuden lämnas. Att utvärdera på grunder som inte angetts, eller ändra dem i efterhand, strider mot likabehandlings- och öppenhetsprinciperna och är ett vanligt skäl till överprövning.
Kriterierna ska ha anknytning till det som upphandlas, kunna skilja anbuden åt, vara så tydligt formulerade att alla leverantörer tolkar dem likadant och ange hur de ska styrkas. Exempel på kriterier är leveranstid, miljöegenskaper, driftkostnader, tekniska egenskaper och service. Myndigheten jämför sedan anbuden med hjälp av en utvärderingsmodell, som kan vara relativ, där anbuden jämförs med varandra, eller absolut, där varje anbud bedöms för sig mot en fast skala.
Kan man få veta hur ens anbud utvärderades?
Ja. Tilldelningsbeslutet ska innehålla skälen för beslutet, och när den absoluta sekretessen har upphört kan leverantören begära ut utvärderingen och de andra anbuden, med förbehåll för sekretessprövning.
Det är värt att göra även när man vunnit. Utvärderingen visar hur myndigheten har tolkat och poängsatt kriterierna, vilket är värdefullt inför nästa upphandling hos samma kund. Den som förlorat kan dessutom kontrollera att utvärderingen gjorts enligt de angivna kriterierna och vid behov ansöka om överprövning under avtalsspärren.
Under tröskelvärdena saknas detaljerade regler om utvärderingen, men upphandlingsdokumenten måste ändå ange vilka tilldelningskriterier som används och hur de viktas eller prioriteras. Har inga kriterier angetts är priset avgörande.
