Ordlista om
offentlig upphandling

Regeln som håller anbudens innehåll hemligt tills tilldelningsbeslutet är fattat.

Leverantörens bindande erbjudande i en offentlig upphandling, med lösning och pris.

Leverantören som har lämnat anbud och därmed har rätt till besked, insyn och överprövning.

När en upphandlande organisation bjuder in leverantörer att lämna anbud, oftast genom en annons.

En extern expert som hjälper företag att skriva och förbättra anbud till offentlig sektor.

En leverantör som ansökt om att få delta i en upphandling i flera steg och väntar på inbjudan att lämna anbud.

Tiden leverantörer har på sig att lämna anbud – anbud som kommer in för sent prövas inte.

Hur den upphandlande organisationen jämför anbuden för att hitta det ekonomiskt mest fördelaktiga.

När de inkomna anbuden öppnas efter att anbudstiden har gått ut.

Den registrerade tjänst där svenska upphandlingar ska annonseras.

Kravet att offentliggöra upphandlingar så att leverantörer kan hitta dem.

När en upphandling avslutas utan att något kontrakt tecknas – kräver sakliga skäl.

Ett konkret köp från ett befintligt ramavtal, enligt ramavtalets villkor.

De organisationer som har rätt att köpa från ett visst ramavtal.

Ett system för att hantera och följa upp avrop från ramavtal.

Väntetiden efter tilldelningsbeslutet då avtal inte får tecknas, så att leverantörer hinner överpröva.

Affärer där företag säljer till offentlig sektor – i Sverige främst via offentlig upphandling.

Köparens förarbete för att klargöra exakt vilket behov upphandlingen ska lösa.

Den som köper i en offentlig affär, oftast den upphandlande myndigheten.

Ett önskvärt krav som kan ge pluspoäng i utvärderingen, men inte är obligatoriskt.

EU-gemensamma koder som beskriver vad en upphandling gäller och gör den sökbar.

En del av en större upphandling som leverantörer kan lämna anbud på separat.

Därför ställer upphandlingar av bilar, lastbilar och bussar allt oftare krav på rena eller utsläppsfria fordon.

Upphandlingar över EU:s tröskelvärden, som följer upphandlingsdirektivens striktare regler.

Köp utan annonsering, tillåtet under direktupphandlingsgränsen eller i vissa undantagsfall.

Beloppsgränsen under vilken en offentlig organisation får direktupphandla.

Ett elektroniskt inköpssystem för standardköp som nya leverantörer kan ansluta sig till när som helst.

Därför måste offentliga köpare i EU ta emot e-fakturor i ett standardformat.

EU:s standardformulär där leverantören intygar att den uppfyller kraven och inte ska uteslutas.

Anbudet som vinner utvärderingen enligt den tilldelningsgrund myndigheten valt – inte alltid det billigaste.

Frågor och svar under anbudstiden som reder ut oklarheter i upphandlingsdokumenten.

Regeln som avgör vilken ramavtalsleverantör som får varje avrop, till exempel rangordning.

Ett äldre begrepp för upphandling under tröskelvärdena som fortfarande används, trots att lagkravet togs bort 2022.

Det äldre ordet för upphandlingsdokument, som fortfarande används flitigt.

Ett förfarande där köparen förhandlar med utvalda leverantörer om deras anbud.

Ett undantagsförfarande där kontrakt får tilldelas utan annonsering, till exempel när bara en leverantör kan leverera.

När sista dag för anbud flyttas fram till ett senare datum.

Avtalsspärren förlängs automatiskt när någon ansöker om överprövning.

En miniupphandling där ramavtalsleverantörerna lämnar nya anbud för ett specifikt avrop.

EU-regeln som tvingar anbudsgivare i mycket stora upphandlingar att redovisa stöd från länder utanför EU.

EU-reglerna för inköp av försvarsmateriel och säkerhetskänslig utrustning och tjänster.

EU-reglerna för inköp inom vatten, energi, transporter och post – mer flexibla än huvuddirektivet.

Upphandling som tar hänsyn till miljö, sociala aspekter och ekonomi.

Upphandlingar under EU:s tröskelvärden, som följer enklare nationella regler.

Leverantörer får inte missgynnas på grund av nationalitet eller var de är etablerade.

EU-verktyget som kan stänga ute leverantörer från vissa länder – första gången använt mot kinesisk medicinteknik.

Att dela in inköpen i kategorier, som IT eller fordon, och styra varje kategori strategiskt.

EU-reglerna för koncessioner, där leverantören tjänar pengar på att driva verksamheten och bär risken.

Ett förfarande för komplexa behov där köparen tar fram lösningen i dialog med leverantörer.

Myndigheten som granskar att upphandlingsreglerna följs och kan begära upphandlingsskadeavgift.

Ett avtal om ett konkret köp av varor, tjänster eller byggentreprenad.

Delen av upphandlingsdokumenten som beskriver vad som ska köpas och vilka krav som gäller.

Kraven leverantören måste uppfylla för att få delta, till exempel ekonomisk stabilitet och erfarenhet.

Sveriges huvudlag för offentlig upphandling.

Lagen för upphandling av koncessioner, där leverantören får betalt genom rätten att driva verksamheten.

Lagen för upphandling inom vatten, energi, transporter och posttjänster.

Lagen för upphandling av försvars- och säkerhetsmateriel och närliggande tjänster.

Lagen som låter kommuner och regioner införa valfrihetssystem.

Den som säljer varor, tjänster eller byggentreprenader till offentlig sektor.

Organisationens register över leverantörsfakturor – en källa till data om offentliga inköp.

Alla leverantörer ska få samma information, samma villkor och bedömas på samma sätt.

Köparens kartläggning av marknaden innan upphandlingen, för att kunna ställa rätt krav.

Krav som ska minska inköpets miljöpåverkan, till exempel utsläpp eller energianvändning.

EU-regeln som ställer krav på hållbarhet och motståndskraft när offentliga köpare köper in nettonollteknik.

EU-gemensamma koder som anger var ett kontrakt ska utföras.

Stat, kommuner och regioner – verksamheter som finansieras med skattemedel och köper via upphandling.

Hur offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader enligt upphandlingslagarna.

Allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar, till exempel anbud, om de inte är sekretessbelagda.

När en domstol förklarar ett redan tecknat avtal ogiltigt.

Ett anbud med misstänkt lågt pris, som köparen måste begära en förklaring till innan det förkastas.

En rätt för köparen att förlänga eller utöka avtalet, men ingen skyldighet.

Ett köp utan annonsering som saknar stöd i lagen.

Intyg och certifikat från andra EU- och EES-länder ska godtas.

En tävling där en jury bedömer förslag, ofta inom arkitektur och stadsplanering.

Krav och villkor ska vara rimliga i förhållande till det som köps in.

Personen hos leverantören som leder företagets anbud i offentliga upphandlingar.

Ett avtal som fastställer villkoren för framtida köp under en viss tid.

En förfrågan där köparen ber marknaden om information inför en upphandling.

Köparens bedömning av vad som kan gå fel i upphandlingen och det kommande avtalet.

EU-reglerna som ger leverantörer rätt att överpröva – och anledningen till att avtalsspärren finns.

Myndighetens bedömning av om en begärd handling får lämnas ut.

Ett förfarande i två steg där bara kvalificerade leverantörer bjuds in att lämna anbud.

Ett anbud med en annan lösning än den efterfrågade – bara tillåtet om köparen öppnat för det.

Ett obligatoriskt krav – uppfylls det inte förkastas anbudet.

Krav som främjar till exempel goda arbetsvillkor och mänskliga rättigheter.

Det högsta värde eller den största mängd som får köpas från ett ramavtal.

EU:s databas där upphandlingar över tröskelvärdena annonseras.

Kraven som beskriver vilka egenskaper det som köps in ska ha.

Köparens beslut om vem som vinner upphandlingen, som skickas till alla anbudsgivare.

Kriterierna som avgör vilket anbud som vinner, till exempel pris och kvalitet.

Beloppsgränser som avgör om EU:s regler eller enklare nationella regler gäller.

Ett företag som utför delar av ett offentligt kontrakt åt huvudleverantören.

Begreppet i LUF för köpare inom vatten, energi, transporter och posttjänster.

Organisationen som måste följa LOU när den köper, till exempel en kommun eller myndighet.

Personen som genomför upphandlingar hos en upphandlande organisation.

Hur offentliga organisationer köper varor, tjänster och byggentreprenader enligt upphandlingsreglerna.

Att samla och följa relevanta upphandlingar från många källor på ett ställe.

EU-regelverket bakom LOU – grunden för hur offentlig upphandling går till över tröskelvärdena.

Alla dokument som beskriver upphandlingen, från annonsen till avtalsvillkoren.

Formen och stegen en upphandling följer, till exempel öppet eller selektivt förfarande.

Myndigheten som ger stöd och vägledning om offentlig upphandling.

De fem principerna som styr all offentlig upphandling, från likabehandling till proportionalitet.

En sanktionsavgift som en köpare kan få betala vid allvarliga regelbrott.

Systemet där köpare publicerar upphandlingar, kommunicerar med leverantörer och tar emot anbud.

Skälen till att en leverantör ska eller får uteslutas från en upphandling.

Metoden köparen använder för att jämföra anbuden enligt tilldelningskriterierna.

Ett system där enskilda själva väljer bland godkända leverantörer, främst inom vård och omsorg.

När en leverantör använder ett annat företags kapacitet för att uppfylla kraven.

Ett förfarande i ett steg där alla intresserade leverantörer får lämna anbud.

Upphandlingar ska vara förutsebara, med krav och villkor kända i förväg.

När en leverantör ber förvaltningsrätten pröva en upphandling som den anser har gått fel.