Vad är lagen om offentlig upphandling (LOU)?
Lagen om offentlig upphandling (2016:1145), LOU, reglerar hur upphandlande myndigheter köper varor, tjänster och byggentreprenader. Lagen bygger till stor del på EU:s upphandlingsdirektiv och trädde i kraft 2017.
Vilka omfattas av LOU?
Upphandlande myndigheter, det vill säga statliga och kommunala myndigheter, beslutande församlingar i kommuner och regioner, offentligt styrda organ som många kommunala bolag samt sammanslutningar av dessa.
Lagen gäller när en upphandlande myndighet köper varor, tjänster eller byggentreprenader. Den reglerar framför allt genomförandet av upphandlingen, från upphandlingsdokument och annonsering till kvalificering, utvärdering, tilldelning och avtal. Syftet är att offentliga medel ska användas effektivt, att leverantörer ska kunna konkurrera på lika villkor och att korruption ska motverkas.
Vad är skillnaden mellan LOU och LUF?
LUF gäller upphandling inom försörjningssektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster och har något mer flexibla regler. LOU gäller övriga upphandlande myndigheter.
Utöver LOU och LUF finns lagen om upphandling av koncessioner (LUK) och lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS). Lagen om valfrihetssystem (LOV) reglerar valfrihetssystem, som inte är upphandling i lagens mening.
Gäller LOU även under tröskelvärdena?
Ja. Upphandlingar under tröskelvärdena regleras främst i 19 kap. LOU, med enklare regler. Bland annat togs kraven på att använda vissa förfaranden under tröskelvärdena bort den 1 februari 2022.
Reglerna finns på tre nivåer: internationellt genom WTO:s upphandlingsavtal GPA, inom EU genom upphandlingsdirektiven och nationellt genom LOU. Över tröskelvärdena bygger LOU på EU-direktiven, och sedan den 1 juli 2025 framgår det uttryckligen av lagen att även brott mot EU:s upphandlingsregler kan ligga till grund för överprövning och skadestånd.
