Vad är ett ramavtal?
Ett ramavtal är ett avtal mellan en eller flera upphandlande organisationer och en eller flera leverantörer som fastställer villkoren för framtida köp under en viss period. Själva köpen görs sedan genom avrop.
Hur länge får ett ramavtal gälla?
Enligt LOU som huvudregel högst fyra år, om det inte finns särskilda skäl. Enligt LUF får ett ramavtal som huvudregel gälla i högst åtta år.
Ramavtal används när myndigheten har ett återkommande behov men inte vet exakt vilka volymer som behövs eller när, till exempel för konsulttjänster inom IT eller juridik, städtjänster eller kontorsmaterial. En stor andel av de upphandlingar som annonseras i Sverige gäller ramavtal, och för leverantören kan ett ramavtal ge en stabil intäktskälla under flera år.
Vilka typer av ramavtal finns?
Man brukar skilja mellan tre typer: ramavtal med en leverantör där alla villkor är fastställda, ramavtal med flera leverantörer där alla villkor är fastställda, och ramavtal med flera leverantörer där kontrakt tilldelas genom förnyad konkurrensutsättning. Typen avgör hur avropen går till.
När alla villkor är fastställda fördelas avropen enligt en fördelningsnyckel, till exempel rangordning, som ska framgå av upphandlingsdokumenten. Myndigheten kan alltså inte fritt välja mellan leverantörerna. Ett ramavtal garanterar inte heller affärer i sig. Det ger rätt att leverera på avtalets villkor, men hur mycket som köps beror på de avropsberättigades behov och på om ramavtalet innebär någon skyldighet att avropa.
Finns det en övre gräns för hur mycket som får köpas?
Ja. Ramavtalet ska ange en största mängd eller ett högsta värde, en så kallad takvolym. När den är uppnådd får inga fler avrop göras.
Kontrollera därför takvolymen när du räknar på ett anbud, eftersom den sätter en övre gräns för den möjliga affären under avtalstiden.
