Absolut sekretess gäller för anbud och uppgifter i en upphandling fram till dess att tilldelningsbeslut har fattats, eller upphandlingen avbrutits. Under denna tid lämnas inga uppgifter ut.

Ett anbud är en utförlig beskrivning av ett affärserbjudande från ett företag som erbjuder att leverera en vara eller tjänst till ett visst pris, och går i princip att likställa med en offert.

En anbudsgivare är ett företag (leverantör) som lägger ett anbud i en offentlig upphandling.

En anbudsinfordran är den form som upphandlingen görs offentlig, vilket exempelvis kan ske genom att upphandlingen annonseras.

En anbudskonsult hjälper företag som levererar till offentlig sektor att förbättra sitt anbudsarbete.

Anbudssökande är en leverantör som ansöker om att få lämna anbud i ett upphandlingsförfarande som genomförs i flera steg, exempelvis selektiv eller förhandlad upphandling.

Anbudstid är tidsperioden från det att en upphandling annonseras till sista dagen för att lämna anbud. Anbud som kommer in för sent får inte beaktas av den upphandlande organisationen.

Den utvärdering som görs av leverantörernas anbud. Det är den upphandlande organisationen som utvärderar anbuden för att därefter fatta beslut om det anbud som på bästa sätt löser det behov som organisationen vill uppfylla. Anbudsutvärderingen utgår ofta från olika analyser gjorda av organisationen inför upphandlingen.

Anbudsöppning är det moment då inkomna anbud öppnas efter att anbudstiden gått ut. Fram till tilldelningsbeslut råder absolut sekretess kring anbuden.

Statistik är ett betydelsefullt underlag för uppföljning och utvärdering av offentlig upphandling. Därför finns regler om att upphandlingar ska annonseras i registrerade annonsdatabaser, godkända av Konkurrensverket.

En upphandling ska i regel annonseras för att leverantörer ska få kännedom om upphandlingen i en annonsdatabas som är registrerad hos Konkurrensverket. Reglerna för annonsering skiljer sig åt beroende på om kontraktsvärdet överstiger eller understiger EU:s tröskelvärden.

En avbruten upphandling innebär att den upphandlande organisationen avslutar upphandlingen utan att teckna avtal. Det krävs sakligt godtagbara skäl, och beslutet kan överprövas.

Ett avrop, eller att avropa, innebär att en upphandlande organisation handlar från ett ramavtal.

Med avropsberättigad avses de beställare som har rätt att beställa enligt ett ramavtal. I ett ramavtal kan det finnas flera avropsberättigade beställare, vilka definieras och specificeras i ramavtalet.

Ett avropsverktyg, också kallat avropsstöd, är ett system för smidigare kontroll och uppföljning av avrop och inkommande förfrågningar.

En avtalsspärr är den tidsperiod (i regel 10 till 15 dagar) som löper efter att tilldelningsbeslut meddelats. Den upphandlande organisationen får under denna tid inte ingå avtal med en leverantör.

B2G står för business-to-government och avser affärer där företag säljer varor eller tjänster till offentlig sektor, till skillnad från B2B (företag till företag) och B2C (företag till konsument).

Behovsanalysen genomförs av den upphandlande organisationen inför en upphandling och syftar till att precisera behoven som ligger till grund för det aktuella inköpet. Behovsanalysen bildar utgångspunkten för krav, villkor och kriterier som därefter formuleras i upphandlingsdokumenten.

Beställare är den som genomför inköpet, det vill säga den upphandlande myndigheten eller enheten. Begreppet används ofta synonymt med köparen i en upphandling.

Ett börkrav (bör-krav) är ett önskvärt men inte obligatoriskt krav. Hur väl ett anbud uppfyller börkraven kan i stället påverka utvärderingen och poängsättningen av anbudet.

CPV-kod (Common Procurement Vocabulary) är en gemensam EU-klassificering som beskriver vad en upphandling avser. Koderna gör det möjligt att söka och bevaka upphandlingar oavsett språk.

Ett delkontrakt uppstår när en upphandling delas upp i flera delar och leverantörer kan lämna anbud på en eller flera av delarna. Uppdelning kan underlätta för mindre leverantörer att delta.

Med direktivstyrd upphandling avses de upphandlingar som styrs av EU:s regler för offentlig upphandling. Dessa regler aktualiseras när upphandlingens värde överstiger EU:s fastställda tröskelvärden. De direktivstyrda reglerna är mer omfattande än de icke-direktivstyrda reglerna för offentlig upphandling.

Direktupphandlingar är ett undantag i upphandlingsreglerna och blir bland annat aktuellt när upphandlingens värde understiger den så kallade direktupphandlingsgränsen. Direktupphandlingar kännetecknas av att det i princip saknas lagregler för hur upphandlingen ska genomföras.

Med direktupphandlingsgräns avses det maximala värde som en upphandling får gå upp till för att kunna genomföras som direktupphandling. Direktupphandlingsgränsen är 700 000 kronor för LOU.

Ett dynamiskt inköpssystem är en helt elektronisk process för återkommande inköp av standardvaror eller standardtjänster. Systemet är öppet för nya leverantörer att ansluta sig till under hela giltighetstiden.

Egen försäkran, eller European Single Procurement Document (ESPD), är ett standardformulär där leverantören på heder och samvete intygar att den uppfyller kraven och inte omfattas av uteslutningsgrunder. Bevis lämnas i regel först av den leverantör som ska tilldelas kontrakt.

Det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet är det anbud som bäst uppfyller den valda utvärderingsgrunden. Grunderna är pris, kostnad, eller bästa förhållande mellan pris och kvalitet.

Ifall en anbudsgivare anser att något är oklart eller otydligt formulerat i upphandlingsdokumenten kan anbudsgivaren ställa frågor till den upphandlande organisationen och få förtydligande svar.

Objektiva villkor för kontraktstilldelning i ramavtal med flera leverantörer som har alla villkor fastställda för tilldelning av kontrakt kallas för fördelningsnyckel.

Förenklad upphandling, eller förenklat upphandlingsförfarande, innebär att en upphandling genomförs i ett och samma steg där alla leverantörer som är intresserade av upphandlingen har rätt att lämna anbud.

Förfrågningsunderlag är det tidigare begreppet för upphandlingsdokument. Det avser samtliga dokument som beskriver eller fastställer innehållet i en upphandling. Begreppet används fortfarande i praktiken.

Förhandlad upphandling, eller förhandlat upphandlingsförfarande, innebär att den upphandlande organisationen bjuder in ett antal utvalda anbudsgivare till att förhandla om förbättringsmöjligheter i respektive anbud.

Ett undantagsförfarande där den upphandlande organisationen får upphandla utan att annonsera, exempelvis när endast en leverantör kan leverera eller vid synnerlig brådska till följd av oförutsedda händelser. Undantaget ska tolkas restriktivt.

Anbudstid är den tidsperiod inom vilken leverantörer ska lämna sina anbud. Om ett anbud kommer in för sent ska det inte beaktas av den upphandlande organisationen. I vissa fall kan denna tid komma att förlängas, så kallad förlängd anbudstid.

En förlängd avtalsspärr inträder när en leverantör ansöker om överprövning under den ordinarie avtalsspärren. Den upphandlande organisationen får då inte ingå avtal förrän domstolen har avgjort ärendet.

Förnyad konkurrensutsättning (FKU) innebär att alla leverantörer till ett ramavtal bjuds in för att lämna anbud på nytt.

Hållbar upphandling innebär att den upphandlande organisationen tar hänsyn till miljömässiga och sociala aspekter, inte bara till den egna verksamhetens nytta utan till samhället i stort.

Med icke-direktivstyrd upphandling avses de upphandlingar som styrs av svenska, nationella upphandlingsregler. Det är aktuellt när värdet av upphandlingen inte når upp till EU:s tröskelvärden.

Icke-diskrimineringsprincipen innebär att en upphandlande organisation inte får diskriminera leverantörer på grund av nationalitet eller geografisk hemvist. En av de fem grundläggande upphandlingsprinciperna.

Genom kategoristyrning kan en upphandlande organisation dela upp sin inköpsvolym i olika kategorier för att analysera hur organisationen kan arbeta strategiskt med inköp.

Konkurrenspräglad dialog är ett förfarande där den upphandlande organisationen för en dialog med inbjudna leverantörer för att utforma en lösning på ett komplext behov, innan leverantörerna lämnar sina slutgiltiga anbud.

Konkurrensverket är tillsynsmyndighet för offentlig upphandling i Sverige. Myndigheten granskar att upphandlingar följer lagstiftningen och kan ansöka om upphandlingsskadeavgift vid regelbrott.

Upphandlingar kan resultera i ett kontrakt, vilket är den handling som reglerar parternas skyldigheter till varandra. Kontrakt avser ett specifikt köp, det vill säga en specifik upphandling.

Kravspecifikation är den del av upphandlingsdokumenten som avser krav på upphandlingsföremålet, det vill säga det som ska köpas in.

Med kvalifikationskrav avses de krav som den upphandlande organisationen får ställa på leverantörer i en offentlig upphandling.

Lagen om offentlig upphandling, förkortad LOU, är den lag som reglerar upphandlande myndigheters inköp av varor, tjänster och byggentreprenader.

Lagen om upphandling av koncessioner, förkortad LUK, reglerar upphandlingar av koncessioner.

Lagen om upphandling inom försörjningssektorerna, förkortad LUF, gäller för upphandlingar inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster.

Lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, förkortad LUFS, gäller för upphandlingar inom försvaret.

Lagen om valfrihetssystem, förkortad LOV, innehåller regler inom hälsovård- och socialtjänster när kommuner och regioner inrättar valfrihetssystem.

Med leverantör avses den som på marknaden tillhandahåller varor eller tjänster eller utför byggentreprenader.

Leverantörsreskontra syftar till att hantera detaljer och information kring leverantörer och fungerar som en databas som enkelt överblickar leverantörsfakturor.

Likabehandlingsprincipen innebär att alla leverantörer ska behandlas lika och ges samma förutsättningar i en upphandling, exempelvis samma information vid samma tillfälle. En av de fem grundläggande upphandlingsprinciperna.

En marknadsanalys genomförs av den upphandlande organisationen för att kartlägga och analysera marknaden inför en kommande upphandling. En marknadsanalys syftar till att samla in kunskap om vad den aktuella marknaden har att erbjuda och vilka leverantörer som verkar på marknaden.

Miljökrav är krav som ställs i en upphandling för att minska inköpets miljöpåverkan, exempelvis krav på energieffektivitet, utsläpp eller materialval.

NUTS-kod (Nomenclature of Units for Territorial Statistics) är en EU-standard för att ange i vilken geografisk region en upphandling genomförs.

Med offentlig sektor avses de verksamheter inom det offentliga (staten, kommuner och regioner) som till största del finansieras av skattepengar samt kontrolleras av det offentliga. Verksamheter inom den offentliga sektorn är skyldiga att följa reglerna för offentlig upphandling.

Offentlig upphandling är offentlig sektors inköp av varor, tjänster och byggentreprenader.

Offentlighetsprincipen innebär att allmänna handlingar ska lämnas ut till den som begär det, förutsatt att handlingen inte ska hållas hemlig med sekretess.

En leverantör kan ansöka om att ett redan ingånget avtal ska ogiltigförklaras, exempelvis vid en otillåten direktupphandling eller om avtalsspärren inte respekterats.

Ett onormalt lågt anbud är ett anbud med ett pris som framstår som orimligt lågt. Den upphandlande organisationen måste begära en förklaring från leverantören och får förkasta anbudet om förklaringen inte är tillfredsställande.

En option, eller optionsklausul, är ett villkor i ett avtal som ger den upphandlande organisationen rätt men inte skyldighet att utöka eller förlänga avtalet. Optioner ska räknas in när upphandlingens värde beräknas.

En otillåten direktupphandling är när en upphandlande organisation köper utan att annonsera, trots att det saknas lagligt stöd för det. Avtalet kan ogiltigförklaras och organisationen riskerar upphandlingsskadeavgift.

Principen om ömsesidigt erkännande innebär att intyg och certifikat som utfärdats av en medlemsstats myndigheter ska gälla även i övriga EU- och EES-länder. En av de fem grundläggande upphandlingsprinciperna.

En projekttävling är en tävling där den upphandlande organisationen får in ritningar eller planer, ofta inom arkitektur, stadsplanering eller design, som bedöms av en jury.

Proportionalitetsprincipen innebär att krav och villkor i en upphandling ska vara rimliga och stå i proportion till det som upphandlas. En av de fem grundläggande upphandlingsprinciperna.

En Public Bid Manager arbetar för ett privat företag där yrkesrollen går ut på att lämna anbud på offentliga upphandlingar.

En upphandling kan resultera i ett ramavtal, vilket är ett avtal som innehåller villkor för framtida köp mellan en eller flera upphandlande organisationer och leverantörer.

Request for information (RFI) är en begäran om information som syftar till att få in information om olika leverantörers möjligheter att leverera till den upphandlande organisationen.

En riskanalys genomförs av den upphandlande organisationen för att identifiera vilka risker som finns med upphandlingen. Riskanalysen kartlägger hur sannolikt det är att riskerna inträffar och vilka konsekvenser potentiella risker kan leda till.

Varje gång en handling begärs ut ska en sekretessprövning göras så snabbt som möjligt. Om den upphandlande myndigheten kommer fram till att handlingen ska hållas hemlig, exempelvis på grund av känsliga uppgifter, ska den delen av handlingen inte lämnas ut till den som begär det.

Selektiv upphandling, eller selektivt upphandlingsförfarande, innebär ett genomförande i två steg. I det första skedet kontrolleras att leverantörer uppfyller de krav som ställs på dem, och därefter inbjuds de som uppfyller kraven till att lämna anbud. Utmärkande är att den upphandlande organisationen kan begränsa antalet anbudssökande som får lämna anbud i annonsen.

Ett sidoanbud, eller alternativt anbud, är ett anbud som avviker från det som efterfrågas i upphandlingsdokumenten. Sidoanbud får endast lämnas om den upphandlande organisationen uttryckligen tillåtit det.

Ett skakrav (ska-krav) är ett obligatoriskt krav som måste uppfyllas för att ett anbud ska kunna antas. Ett anbud som inte uppfyller samtliga skakrav ska förkastas.

Sociala krav, eller social hänsyn, är krav som ställs i en upphandling för att främja goda arbetsvillkor, sysselsättning eller andra samhällsnyttiga mål.

Takvolym är den fastställda gräns som anger hur mycket som är tillåtet att köpa från ett ramavtal. Huvudregeln är att uppskattad kvantitet ska anges i ramavtalet, vilket kan utgöra ramavtalets takvolym.

TED (Tenders Electronic Daily) är EU:s gemensamma annonsdatabas. Upphandlingar över tröskelvärdena ska annonseras i TED så att leverantörer i hela EU kan ta del av dem.

Tekniska specifikationer är de krav i upphandlingsdokumenten som beskriver egenskaperna hos det som ska upphandlas, exempelvis prestanda, kvalitet, mått eller funktion.

Tilldelningsbeslut fattas av den upphandlande organisationen som fastställer den leverantör eller de leverantörer som vunnit upphandlingen och därmed tilldelas kontrakt.

Med tilldelningskriterier avses de krav som ställs på det som ska upphandlas. En synonym till tilldelningskriterier är utvärderingskriterier.

Tröskelvärden är beloppsgränser som avgör vilka upphandlingsregler som gäller i en upphandling. Beroende på om värdet för upphandlingen överstiger eller understiger tröskelvärdena inom EU kommer upphandlingen att gå till på olika sätt. Tröskelvärdena är normalt sett giltiga i tvåårsperioder.

En underleverantör är ett företag som anlitas av en leverantör för att helt eller delvis utföra ett uppdrag inom ramen för ett upphandlat kontrakt.

Upphandla är ett annat ord för inköp som används när upphandlande organisationer köper in en vara, tjänst eller byggentreprenad.

Upphandlande enhet är det begrepp som används i LUF för de organisationer som bedriver verksamhet inom vatten, energi, transporter och posttjänster och som är skyldiga att upphandla enligt lagen. Motsvarigheten i LOU är upphandlande myndighet.

Begreppet upphandlande myndighet omfattar statliga och kommunala myndigheter samt aktiebolag och andra privaträttsliga subjekt som kontrolleras eller finansieras av det offentliga som lyder under lagen om offentlig upphandling.

När begreppet upphandlare används syftas på anställda hos upphandlande organisationer, det vill säga verksamheter som genomför en offentlig upphandling.

Upphandlingsbevakning är en samlad plats för att bevaka alla offentliga upphandlingar.

Upphandlingsdokument (tidigare kallat förfrågningsunderlag) är det underlag som en upphandlande organisation lämnar till leverantörerna. Det är samtliga dokument som används för att beskriva eller fastställa innehållet i en upphandling.

Upphandlingsförfarande är den struktur och form som en offentlig upphandling följer, vilket bestäms av den upphandlande organisationen utifrån det förfarande som är lämpligast.

Upphandlingsmyndigheten är den myndighet som ger stöd och vägledning inom offentlig upphandling till både upphandlande organisationer och leverantörer.

Det finns fem upphandlingsprinciper som offentliga upphandlingar måste följa. Principerna har fastställts av EU-domstolen och återfinns i upphandlingslagstiftningen. Dessa är bland annat principen om icke-diskriminering och likabehandlingsprincipen.

När en offentlig upphandling bryter mot regler i upphandlingslagstiftningen kan Konkurrensverket, som är tillsynsmyndighet över offentlig upphandling, ansöka om att en upphandlande organisation ska betala böter, vilket kallas för upphandlingsskadeavgift.

Ett upphandlingsverktyg, också kallat upphandlingssystem, är ett elektroniskt hjälpmedel som hjälper upphandlande organisationer att genomföra och hantera upphandlingar.

Uteslutningsgrunder är de omständigheter som gör att en leverantör ska eller får uteslutas från en upphandling, exempelvis vissa brott, obetalda skatter eller allvarliga fel i yrkesutövningen.

När anbud kommer in till den upphandlande organisationen måste det finnas ett strukturerat sätt att jämföra dem, vilket sker med en utvärderingsmodell vald av den upphandlande organisationen. Utvärderingsmodellen syftar till att specificera hur anbud kommer att värderas, i relation till hur anbuden uppfyller tilldelningskriterierna. Utvärderingsgrunderna är pris, bästa förhållande mellan pris och kvalitet, eller kostnad.

Valfrihetssystem är ett förfarande där enskilda har rätt att välja leverantör som ska utföra tjänsten och som en upphandlande organisation godkänt samt ingått avtal med.

När en leverantör – av olika skäl – inte kan uppfylla kraven i en offentlig upphandling på egen hand, kan leverantören åberopa ett annat företags kapacitet för att garantera att kraven uppfylls.

Öppen upphandling, eller öppet upphandlingsförfarande, innebär att samtliga leverantörer har möjlighet och rätt att lämna anbud. Typiskt sett sker både prövning av krav på leverantörer och anbud i samma skede.

Öppenhetsprincipen, även kallad transparensprincipen, innebär att upphandlingar ska vara förutsebara och öppna. Upphandlingsdokumenten ska vara tydliga och innehålla samtliga krav. En av de fem grundläggande upphandlingsprinciperna.

En leverantör kan begära att domstolen överprövar en pågående upphandling om leverantören anser att något fel har skett under upphandlingen och leverantören kan visa att denne lidit skada eller riskerar att lida skada till följd av felet.