Del 1: Uppsamlingsrätt 2025 – Lagändringar och pågående utredningar

Det har äntligen blivit dags för Tendium att presentera miniserien "Uppsamlingsrätt" där vi samlar det senaste inom upphandlingsrätt. I den första delen redogörs för nya upphandlingsregler att ha koll på, inklusive status på pågående utredningar/uppdrag. I den andra delen av Uppsamlingsrätt hittar du en genomgång av spännande rättsfall som dykt upp under året som hittills passerat. Och oroa dig inte – du behöver inte vara jurist för att förstå innehållet.

Nya upphandlingsregler 2025

Klara besked direkt i LOU

I korthet: I lagen anges numera att EU-rättsliga upphandlingsregler också kan användas som grund vid överprövning och skadestånd.

Från och med 1 juli 2025 fick upphandlingsreglerna klarare besked. I lagen förtydligas att EU-regler, inte bara svenska regler, kan användas som grund vid överprövning och begäran av skadestånd. Det framgår av LOU genom följande skrivningar:

• Överprövning: Om den upphandlande myndigheten har brutit mot någon bestämmelse i denna lag eller någon unionsrättslig bestämmelse om upphandling och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse har gjorts (20 kap. 6 § LOU).

• Skadestånd: En upphandlande myndighet som inte har följt bestämmelserna i denna lag eller unionsrättsliga bestämmelser om upphandling ska ersätta den skada som därigenom har uppkommit för en leverantör (20 kap. 20 § LOU).

Vad blir konsekvenserna av lagändringen?

Tidigare var det oklart om överprövning och skadestånd kunde baseras direkt på EU:s upphandlingsregler. Nu konstateras att så är fallet. Ändringarna innebär däremot inte några direkta konsekvenser eftersom EU:s regler ändå är direkt tillämpliga. Förtydligandet innebär med andra ord inte några nya skyldigheter för upphandlande myndigheter (UM).

Från leverantörernas sida innebär förändringarna framför allt bättre tillgång till rättsmedel. Generellt sett säkerställer ändringen att Sverige faktiskt lever upp till sina EU-skyldigheter. En möjlig konsekvens kan vara att antalet överprövningsmål ökar i domstolarna, vilket i sin tur kan påverka antalet mål om skadestånd, men det bör sedan minska med tiden.

Att notera: ändringen gäller endast EU-regler som kopplar an till upphandlingsprocessen. Den omfattar inte andra EU-regler, som exempelvis GDPR.

Pågående utredningar 2025

Så ska oseriösa anbud stoppas

I korthet: Konkurrensverket (KKV) har lämnat förslag på ändringar som gör det enklare att bortse från onormalt låga anbud. Bland annat har en regel om obligatorisk granskning för anbud som ligger under 30 % av genomsnittspriset presenterats. KKV ska senare i höst, den 30 november, lämna förslag på en effektiv metod för att bedöma leverantörers kvalitetsnivå (till exempel genom betygssättning).

Uppdraget kommer från regeringen och syftar till att hindra oseriösa och kriminella aktörer från att vinna offentliga kontrakt. Utredningen är delvis klar – i alla fall delen om onormalt låga anbud – som redovisades den 30 september.

Varför är utredningen viktig?

Problemen som vill undvikas är bland annat: att anbud med lågt pris kompenseras genom senare överfakturering, vilket i slutändan innebär höga kostnader för UM; att leverantörer använder arbetskraft utan rätt tillstånd och med dålig arbetsmiljö; och att det konkurreras med lägsta pris istället för kvalitet.

Granska alltid anbud som understiger mer än 30 % av genomsnittspriset

Konkurrensverket (KKV) föreslår i rapporten "Förslag för att underlätta hanteringen av onormalt låga anbud som inte är seriöst menade" att:

• Det införs en "hjälpregel" i LOU som innebär att anbud som ligger mer än 30 % under genomsnittspriset alltid ska granskas;

• Domstolen som överprövar en upphandling enbart ska ta hänsyn till förklaringarna bakom det onormalt låga anbudet som leverantören tidigare lämnat – inte nya förklaringar under överprövningsprocessen förutom i undantagsfall;

• Reglerna blir tydligare kring vem som ansvarar för vad när ett anbuds trovärdighet ska bevisas;

• UM blir skyldiga att förkasta onormalt låga anbud inom delar av LOU där det tidigare inte varit obligatoriskt;

• Regeringen vidtar lämpliga åtgärder för att stärka UM:s avtalsuppföljning; och

• Upphandlingsmyndigheten får i uppdrag att ta fram ett praktiskt stöd rörande onormalt låga anbud.

Dessa ändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

EU-kommissionen utvärderar regelverket

I korthet: EU:s upphandlingslagstiftning utvärderas av kommissionen och avsikten är att presentera ett omarbetat regelverk i slutet av år 2026.

Det har talats om ett förlorat decennium när det kommer till offentlig upphandling, bland annat på grund av en utbredd bristande konkurrens. Sedan slutet av år 2024 utvärderar EU-kommissionen EU:s upphandlingsregler (direktiven). Direktiven antogs av EU för över tio år sedan – år 2014 – och utgör grunden för den svenska upphandlingslagstiftningen. Avsikten är att föreslå ett omarbetat regelverk i slutet av nästa år.

I samband med utredningen har Sverige presenterat sina ståndpunkter och civilminister Erik Slottner har bland annat lyft följande:

• Reglerna måste förenklas, bli mer flexibla och minska i omfattning;

• Reglerna måste stötta en mer affärsorienterad upphandling;

• Reglerna måste skapa förutsättningar för god konkurrens och motverkande av korruption;

• Reglerna måste säkerställa nationell säkerhet och att kriminella aktörer hålls utanför; och

• Reglerna bör innehålla mer utrymme för förhandling.

Det ska vara okej att välja bort leverantörer utanför EU

I korthet: det pågår en utredning om hur de svenska upphandlingslagarna kan stämma bättre överens med EU-rätten och hur UM kan välja bort leverantörer från tredjeland (leverantörer utanför EU och länder utan frihandelsavtal med EU).

Syftet med utredningen är att upphandlingslagarna ska vara förenliga med de krav som följer av EU-rätten och göra det möjligt att välja bort leverantörer med viss nationalitet från upphandlingar. Uppdraget ska redovisas den 2 december.

Bakgrunden är att Sverige troligen har implementerat vissa EU-regler fel, vilket betyder att upphandlingslagarna behöver ändras. I svenska regler görs nämligen ingen skillnad mellan leverantörer från EU/länder med frihandelsavtal och leverantörer från länder utan sådana avtal. Enligt EU-rätten har endast EU-leverantörer och länder med frihandelsavtal sådana rättigheter, vilket konstaterats i två EU-domar som du kan läsa mer om i del 2 av denna miniserie.